Hemslöjden: Höj din beredskap, lär dig slöjda!

I Norden växer debatten om civilsamhällets roll i en kristid präglad av geopolitiska hot, samtidigt som försvar och myndigheter parallellt arbetar för att säkra både det militära materielet och en aktiv beredskap.

Debatten har även nått civilsamhället i Sverige, där föreningar som Brukshundklubben och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund redan ser sig som en viktig del av det svenska totalförsvaret.

"Vi lever i en rätt orolig tid just nu. Krig, klimatförändringar och tips om var man köper vevradio och överlevnadskit – beredskap är på allas läppar. Det låter som ett läge där slöjdkunskap borde ligga rätt högt upp på prioriteringslistan, men slöjdens potential och mångsidighet glöms tyvärr ofta bort i samhällsdebatten. Det tror vi är ett misstag", heter det i förordet i en folder som har tagits fram av Västerbottens läns hemslöjdsförening, en medlem i Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

I foldern kan man bland annat läsa fyra konkreta råd om hur man stärker sin slöjdberedskap:

• Slöjda tillsammans: För att klara en kris behöver vi varandra.

• Återbruka: Många slöjdtekniker hjälper oss att ta vara på det som redan finns.

• Vårda prylarna: Det är väl ganska självklart att det du tar hand om håller längre.

• Värna verktygen: Knivar, saxar och yxor är ovärderliga i många sammanhang, men de fungerar bara om de är vassa och välskötta.

Foldern ”Höj din beredskap, lär dig slöjda” argumenterar för att hantverkskompetens och lokala gemenskaper är en förbisedd del av det civila beredskapssystemet.

Bakgrunden var att man upplevde att perspektivet kring praktiska färdigheter, såsom att kunna reparera, tillverka och använda enkla verktyg och redskap saknades i MSB:s guide, ”Om krisen eller kriget kommer”.

Den innehåller handfasta råd om allt från hur du hanterar strömavbrott och informationspåverkan, till vad som bör finnas i din krislåda och hur du agerar vid flyglarm. Men inget om betydelsen av hemslöjd och därmed de kompetenser som Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds medlemmar utövar och delar i vardagen.

"Vi ser att just dessa kunskaper, tillsammans med lokal gemenskap utgör en viktig men ofta förbisedd del av samhällets civila beredskap. Slöjd och hantverk kan bidra konkret i krissituationer, både genom att stärka individers självförsörjningsförmåga och genom att skapa robusta samhällen som kan hantera störningar. Därför ville vi lyfta detta perspektiv och synliggöra slöjdens roll i en bredare samhälls- och beredskapskontext", säger Felix Wink, handläggare/utvecklare, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

Mottot ”Ingen slöjd, ingen beredskap” är ganska rakt på sak. Vad är den kortaste versionen av argumentet som du skulle ge till en skeptiker?

"I slutändan är det alltid individen som måste kunna agera när något händer. Utan praktiska färdigheter blir beredskap endast en papperstiger. Genom slöjd tränar vi dessutom vår kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen, egenskaper som är viktiga i utsatta situationer eller när samhället utsätts för störningar".

Foldern beskriver hemslöjdsföreningarna som platser där tillit och grannskap växer fram genom gemensamt arbete. Hur starkt står detta fundament i dag, jämfört med för tio år sedan?

"En viktig aspekt vi inte ska glömma är att det i otrygga tider hjälper att känna att man faktiskt agerar. Att engagera sig i en förening eller delta i lokala aktiviteter kan stärka den känslan. När det dessutom handlar om praktiska, handfasta färdigheter blir den upplevda nyttan ofta ännu tydligare.

Under coronapandemin såg vi ett ökat intresse för slöjd, hantverk och eget skapande, och den utvecklingen har till stor del hållit i sig. Vi ser i dag en positiv trend både när det gäller medlemsbas och engagemang".

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund samlar lokala föreningar i ett landsomfattande nätverk. Vad krävs organisatoriskt för att hålla detta nätverk aktivt och relevant?

"Det kräver en stark lokal förankring och en tydlig gemensam riktning. Hemslöjden är en underifrån baserad organisation, där engagemanget börjar i de lokala föreningarna. Riksförbundet driver utvecklingsprojekt och de frågor som medlemsföreningarna gemensamt beslutar om på förbundsstämmorna, och fungerar som samordnande kraft och nationellt röst".

När ni talar om föreningarnas roll i det civila beredskapsarbetet – vad är det konkret som ni kan bidra med som den offentliga beredskapen inte kan?

"Det handlar inte om det ena eller andra, utan om hur vi kompletterar varandra utifrån våra styrkor. Slöjdområdet är en del av civilsamhället och kultursektorn och därmed en naturlig del av det civila försvaret i en beredskapskontext.

Det vi särskilt kan bidra med är praktisk kunskap, lokala nätverk och mötesplatser. Tillit, handlingsförmåga och görandekultur stärker samhället och det behöver underhållas kontinuerligt. Då står vi starka, tillsammans, när samhället sätts på prov", säger Felix Wink, handläggare/utvecklare, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

Relaterade produkter