Är gruppfrivillighet en del av lösningen?

När särskilt unga efterfrågar mer flexibla sätt att engagera sig, vad är svaret? Gruppfrivillighet kan kanske vara lösningen.

På Föreningskonferensen 2025 var tidsbegränsat frivilligt engagemang på agendan, och där introducerade VD Thorbjørn Lautrop Nielsen från Frivilligcenter Vesterbro/Kgs. Enghave/Valby deltagarna till begreppet gruppfrivillighet.

“När det frivilliga engagemanget för unga idag förändras – ser vi en obalans mellan föreningarna och de ungas behov. Föreningarna har å ena sidan behov av en stadig tillströmning av frivilliga till fasta uppgifter, medan unga ofta vill engagera sig mer flexibelt och under kortare perioder,” säger Thorbjørn Lautrop Nielsen.

Gruppfrivillighet kan vara en bra metod, eftersom det möter både de ungas behov av flexibilitet och föreningarnas behov av kontinuitet och stabilitet.

Enkelt och effektivt

I grunden handlar gruppfrivillighet om att hitta en grupp som är villig att ta kollektivt ansvar för en gemensam frivillig uppgift.

I praktiken kan det till exempel vara 10 frivilliga som arbetar en timme i veckan var, istället för en frivillig som arbetar tio timmar i veckan.

Som exempel nämner Thorbjørn Lautrop Nielsen ett samarbete med en grupp elever från Rysensteen Gymnasium i Köpenhamn. När flyktingströmmen från Ukraina var som störst hade Venligboerne svårt att få tillräckligt med frivilliga till ett läxhjälpscafé.

Frivilligcentret ingick då ett avtal med cirka 30 elever, som förband sig att ta två pass i veckan. De unga fördelade själva passen mellan sig och täckte för varandra vid sjukdom eller liknande.

De unga läxhjälparna blev en av de mest stabila resurserna i läxhjälpscaféet, och detta har lett till fler projekt med gruppfrivillighet.

Positiv återkoppling från de unga

För att lyckas med metoden krävs att deltagarna är motiverade, att uppgifterna är konkreta och tidsbegränsade, och att de frivilliga får utbildning så att de klarar av uppgifterna. Vidare bör de frivilliga alltid vara tillsammans med minst en annan frivillig.

Responsen från framför allt unga har varit mycket positiv:

• 93 % av de unga i gruppfrivillighet känner att de har blivit en del av nya gemenskaper

• 88 % säger att de fått större tillit till sina egna förmågor

• 9 av 10 unga uppger att det frivilliga engagemanget stärkt konkreta färdigheter

• Nästan 8 av 10 tycker att de kan använda erfarenheterna i utbildning, jobb eller praktik

• 67 % säger att de gärna vill vara frivilliga igen, antingen i samma erbjudande eller ett annat. 8 % svarar nej och 25 % vet inte.

Enkelt – men förarbetet måste vara på plats

Gruppfrivillighet är ingen mirakelkur och ställer fortfarande krav på föreningar att inkludera tidsbegränsade frivilliga i organisationens vardag och kultur.

För att lyckas bör minst följande vara på plats:

• Vilja och motivation i organisationen för samarbete med tidsbegränsade frivilliga

• En intern kontaktperson eller «ansvarig»

• Konkreta och avgränsade frivilliguppgifter

• Ett fast schema för uppgifterna, eventuellt med veckodag och tid

• Möjlighet till relationsarbete med uppföljning, justering och löpande check‑ins

Du kan läsa mycket mer om metoden på Frivilligcentrets webbplats här.

Relaterade produkter