När människor samlas, utbyter åsikter och enas om gemensamma mål, stärks demokratin - och det gör föreningslivet unikt.
"Enkelt uttryckt är medlemsstyrda organisationer som intresseorganisationer, fackföreningar och inte minst politiska partier själva kittet som skapar sammanhållning i samhället.
I föreningen lär vi oss att respektera och stå upp för varandra, så att vi också kan stå enade och stå emot i kristider", säger Lisbeth Bekker, som själv är ordförande för cirka 6 500 fritidshusägare organiserade i föreningen Danske Torpere och Vice President för EG Membercare, som levererar medlemssystem till stora och små medlemsstyrda organisationer i Norden.
"Senast såg vi detta under coronakrisen, där befolkningen accepterade och respekterade de nödvändiga kollektiva besluten. Det kräver demokratisk fostran, och det är en av föreningslivets största förtjänster", menar Lisbeth Bekker.
Hon påpekar dessutom att det svenska föreningslivet spelar en allt större och förändrad roll i det svenska samhället, och därför finns ett behov av att rusta organisationerna digitalt för att kunna ta sig an nya uppgifter.
"Vi är vana vid berättelsen om folkparkerna och föreningarna som en naturlig del av själva folksjälen. Många av oss har goda minnen från ljumma söndagar med kaffe och kaka i den lokala hembygdsföreningen, iskalla torsdagar vid hockeyrinken med barnen eller de stora avgörande årsmötena i fackföreningen. Men det finns en tydlig tendens att där vi tidigare var aktiva i föreningslivet för att utveckla oss själva och få personliga erfarenheter, är fler idag aktiva för att hjälpa andra. Och de uppgifter som föreningarna löser blir allt viktigare för samhället."
Fler vill göra skillnad
Volontärbyrån, som hjälper ideella verksamheter och människor som vill engagera sig att hitta varandra, publicerade till exempel en rapport om ideella insatser i föreningslivet 2024, Svenskarnas engagemang. Volontärbyråns undersökning visar att ungefär 4 av 10 engagerar sig ideellt, vilket motsvarar runt fyra miljoner människor. De flesta volontärer engagerar sig regelbundet. Det är vanligast att man engagerar sig någon gång i månaden, vilket 35 procent svarar. Runt 24 procent har till och med utövat sitt ideella engagemang flera gånger i veckan.
"Det är ju en gigantisk resurs som samhället får tillgång till. Så värdet av ett aktivt föreningsliv kan inte överskattas", menar Lisbeth Bekker.
Uppgifterna förändras
Samtidigt förändras karaktären på de uppgifter som frivilliga löser.
Förutom att lösa allt fler uppgifter inom det sociala området med stöd till exempelvis utsatta, ensamma äldre och ungdomar inom sport- och fritidslivet, är frivilliga i allt högre grad viktiga för Sveriges krisberedskap och civila försvar.
Sveriges totalförsvar bygger på att hela samhället är förberett för krig, och det inkluderar både militära och civila insatser. Organisationer spelar en viktig roll i detta genom att rekrytera och utbilda frivilliga för olika uppgifter inom både det militära och civila försvaret.
"Oavsett vilken av de cirka 265 000 svenska föreningarna du pekar på, spelar den en ovärderlig roll i samhället. Dels som träningsplats för demokratisk fostran, dels som en konkret resurs som lyfter viktiga uppgifter i freds- och krigstider, som knappast kan lösas på annat sätt i ett nordiskt välfärdssamhälle som Sverige", säger Lisbeth Bekker och tillägger:
Så det är viktigt att vi värnar om de medlemsstyrda organisationerna och föreningarna - och särskilt de många frivilliga.
Byråkratin växer
Här är det en utmaning att de byråkratiska kraven på medlemsstyrda organisationer och föreningar växer, även om frivillig arbetskraft är efterfrågad.
"Ökande krav på bokföring, komplicerade GDPR-krav, komplex avgiftshantering och individualiserade medlemskap är bara några av dagens utmaningar för föreningsledaren", säger Lisbeth Bekker:
"Organisationerna måste rusta digitalt så att de kan flytta fokus från administration till aktiviteter. Goda ekonomiska ramar är en del av lösningen, men det finns också behov av moderna digitala medlemssystem som EG Membercare, som kan hjälpa föreningarna att komma in i värmen. Vi måste eliminera tidskrävande manuella processer och erbjuda medlemmarna bättre möjligheter att aktivt delta i föreningslivet genom att konvertera passivt medlemskap till aktivt medborgarskap, där de själva kan bidra med lokala arrangemang, skapa små grupper där de planerar evenemang, diskutera föreningsrelevanta frågor med mera.
Allt handlar om att frigöra tid så att föreningens aktiva kan engagera sig i föreningens ideella syfte, stärka demokratin och använda sin energi till nytta för samhället. Det är viktigt, för vi måste ha tid att vara tillsammans och ta hand om varandra i goda tider, så att vi kan stå enade i de dåliga", säger Director, Lisbeth Bekker, EG Membercare.
